Kreativitet

1:a upplagan
Copyright © 1985 by Mikael Bonnier, Lund, Sweden.
All rights reserved.

Den form av tänkande som leder till framgång inom litteratur, konst och vetenskap brukar kallas kreativt eller skapande. Det kreativa tänkandet gör sig dock även gällande på mera vardagliga områden. Ett grundläggande antagande är att det är samma kreativa process som är verksam, oavsett inom vilket ämnesområde en idé föds. Sannolikt är då också alla människor mer eller mindre kreativa.

Det är svårt att vetenskapligt undersöka kreativiteten. En orsak till detta är att det inte finns någon allmänt vedertagen definition på denna. Undersökningarna av kreativiteten blir ofta torftiga och väldigt allmänt hållna. Det finns en viss risk att denna korta studie kommer att drabbas av samma öde, men trots denna risk är det både nödvändigt och roande att utforska det kreativa tänkandet.

För att en lösning av ett problem skall kunna kallas kreativ måste den uppfylla vissa villkor. Den måste bygga på en djupare insikt i problemet och ha ett visst mått av korrekthet. Det räcker dock inte med att ett problems lösning är korrekt, problemlösaren kan ha använt sig av någon mekanisk standardmetod och inte alls förstått problemets krav.

Det är det nya i tankeinnehållet som kännetecknar det kreativa tänkandet. Detta nya upplevs som en överraskning. Överraskningen har ett drag av klarhet, den tycks vara uppenbar när den inträder. En händelse måste vara både osannolik och betydelsefull för att verka överraskande.

För att lösa ett problem på ett kreativt sätt måste man befria sig från vissa tankebanor och konventionella synsätt. Det kan vara nödvändigt att frigöra sig från det sätt på vilket problemsituationen presenteras, föremåls vanliga funktion och utseende. Inlärda teorier och antaganden liksom fördomar kan också vara hindrande.

En lösning av ett problem anses kreativ om den kan sättas i relation till naturens harmoni. Upptäckter och konstverk som belyser någon allmängiltig sanning kommer alltid anses värdefullare än de som endast behandlar någon fristående liten detalj. När analogier och symboliska liknelser rör vid problemets kärna är det fråga om en skapande process. Glädjen med en skapande process är att nå fram till en elegant och estetiskt tilltalande lösning.

Jag skall nu ta upp några egenskaper hos personer med hög skapande förmåga. Undersökningen av dessa egenskaper har gått till så att man valt ut olika yrkesgrupper som skulle studeras. Sedan har man låtit personer kunniga inom respektive yrkesområde rösta fram de mest kreativa representanterna för denna yrkesgrupp. Dessa har testats noggrannt och man har fått fram vilka egenskaper som är gemensamma för kreativa personer inom olika ämnesområden. Man har bl.a. testat arkitekter, författare och kvinnliga matematiker.

Testresultaten visar att de kreativa kvinnliga matematikerna skiljer sig från de representativa genom att de saknar genuin konventionalism, i stället så tänker de och associerar inför nya idéer på ett ovanligt sätt. Utmärkande är också den höga intellektuella förmågan, livligheten eller även impulsiviteten, lynnigheten och självupptagenheten, djärvheten och egocentriciteten. De kreativa författarna skiljer sig från de andra grupperna bl.a. genom sin höga verbala förmåga och rättframma och renhåriga förhållande till andra människor, dessutom så är de mer intresserade av filosofiska problem.

Kreativa människor är mindre konforma än icke kreativa, d.v.s. de har större självtillit och anpassar inte sina åsikter efter omgivningens. Deras IQ ligger så gott som alltid över genomsnittet. Det verkar som om IQ måste överstiga ett visst tröskelvärde men över detta så finns det inget starkt samband mellan kreativitet och IQ. En del anser att kreativitet och intelligens är varandras motsatser och utesluter varandra, inget kan vara mer felaktigt. Det finns även s.k. kreativitetstest men de anses av många ha dålig reliabilitet. Många hävdar också att kreativitetstesten endast är en variant på IQ-test. Talet om att högra hjärnhalvan är kreativitetens säte kommer jag att lämna utan kommentar, delvis eftersom undersökningarna gjordes på ett oetiskt sätt.

Källor

SvD                           Den kreativa människan
Frank Barron                  Skapandets psykologi
Kaj Spelling                  Intelligens och tänkande
Rollo May                     Modet att skapa
A. J. Cropley                 Skapande begåvning
Holmquist & Möttus            Psykologiska mätinstrument