Världen vidgas

1:a upplagan
Copyright © 1984 by Mikael Bonnier, Lund, Sweden.
All rights reserved.

Under 1700-talet vidgas människornas vyer. Nya "världar" upptäcks och reseskildringar blir ett allt vanligare ämne för författarna. Intresset för vetenskapen vaknar också under 1700-talet. Nya vetenskapliga metoder börjar att användas. Tankar om frihet och forskningens frihet uppstår.

Böcker som Gullivers resor av Jonathan Swift och Candide av Voltaire är inspirerade av upptäcktsresorna. De innehåller dessutom en något förtäckt samhällskritik och är tydliga tecken på den nya tidens tankar.

I Daniel Defoes bok om den skeppsbrutne Robinson Kruse visas det exempel på de nya vetenskapliga metoderna. Robinson löser sina problem både med teoretiska resonemang och med experimentella undersökningar. T.ex. när Robinson skall välja en boplats så ställer han först upp en del krav på den nya boplatsen, sedan letar han upp en plats som motsvarar dessa önskemål. Även den svenske botanikern och reseskildraren Carl Linné använder de nya metoderna. I företalet till sin skånska resa berättar Linné hur han noga beskrivit allt vad som kan vara till nytta för landet.

I sin artikel Karolinerna och utforskandet av Sibirien (SvD 75-12-09) berättar Alf Åberg om hur Karolinerna, trots "otroligt vidriga förhållanden" genomförde ett vetenskapligt arbete genom att t.ex. göra kartor och skriva böcker om folkens seder, språk och religion.

De vetenskapliga metoder som utvecklades under 1700-talet tillämpas i dag flitigt och nästan omedvetet -- de har blivit en naturlig del av vårt sätt att tänka. Men framstegen inom vetenskap och teknik har också gjort att det har blivit betydligt dyrare att bedriva forskning. Men forskningen har ändå blivit tillgänglig för fler människor genom att utbildningen har blivit avgiftsfri i de flesta industriländer. Trots att det nu, 1984, har gått tvåhundra år sedan upplysningsidéerna utformades är stora delar av världen fortfarande helt opåverkade av dem.