Visad för gången.
|
|
|||
|
|
|||
Vi skulle på distanskursen Svenska C på Komvux i Lund HT 2001 skriva ett specialarbete som skulle hålla sig inom temat "Samhällsklasser i litteratur och medier". Jag närmade mig området på detta sätt: Jag hade vissa idéer om vad ordet samhällsklass betydde men började ändå med att slå upp definitionen av ordet i uppslagsböcker, främst Bonniers compact lexikon (Bonnier lexikon 1999). Sedan gjorde jag sökningar på Internet och hittade bl.a. artikeln Om samhällsklasser som innehåller en marxistisk definition av samhällsklasser (Poulantzas 1973). Jag gjorde även sökningar i AffärsDatas artikelarkiv som innehåller TT-telegram och artiklar från många svenska tidningar (AffärsData 2001). Då såg jag att de medier som innehöll ordet samhällsklass i störst utsträckning var LO-Tidningen och TT. Jag ögnade igenom några artiklar och såg att de ofta refererade till samma vetenskapliga rapporter. Dessa handlade då oftast om skolfrågor. Vanliga ämnen där LO-Tidningen och TT berörde varandra var betyg och friskolor.
LO-Tidningen, en veckotidning, delas ut till alla fackliga ombud inom LO
(Mediapromotion 2001). TT är Sveriges nationella nyhetsbyrå och
ägs gemensamt av dagstidningarna. I styrelsen sitter företrädare
för tidningar med olika politisk färg (TT 2001). Det vore lärorikt
att jämföra hur två så olika medier som LO-Tidningen
och TT refererade samma nyheter och vetenskapliga rapporter. Eftersom jag
själv har gått i skolan och arbetat som lärare har jag en
hel del erfarenheter som jag kan jämföra med.
Jag slog upp ord relaterade till samhällsklass: kastväsen, socialgrupp, stånd (bil. 1). Jag fann även att orden underklass, medelklass, överklass och arbetarklass kunde vara intressanta som sökord. Någon övergripande teori om hur samhällsklasser skildras i medier har jag inte hittat. Jag har läst Min svenska historia av Vilhelm Moberg och där skildras bl.a. hur klassamhället uppstod (Moberg 1970). Där refereras även fornnordiska sagor som berättar om hur klasserna av trälar, bönder och jarlar har gudomligt ursprung. Dessa tidiga sagor visar att klassamhället var etablerat då de kom till. Systemet med klart åtskilda och rangordnade klasser av människor i Sveriges äldre historia liknade mycket det nuvarande indiska kastväsendet, men utan reinkarnationsläran.
Mot denna definition av samhällsklass ställs den marxistiska som anser att det är människans roll i produktionen som bestämmer hennes samhällsklass. Detta innebär t.ex. att personer i samma familj kan tillhöra olika samhällsklasser och att samhällsklass inte nödvändigtvis ärvs.
I de vetenskapliga rapporterna hänför man ett barn till en viss samhällsklass beroende på föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå. I både LO-Tidningens artiklar och TT-telegrammen skiljer man ut två olika överklasser: den ekonomiska och den kulturella eliten. Det finns många exempel på personer som blivit ekonomiskt framgångsrika utan att de legat vid universitet, och många exempel på välutbildade som är arbetslösa.
Eftersom jag i det här specialarbetet tolkar texter så är det motiverat att jag redogör för vilka böcker jag läst inom ämnet.
För att bättre förstå t.ex. förvrängning av information i medier har jag bl.a. studerat kurser i underrättelsevetenskap och kritisk informationshantering vid Lunds universitet. Kurslitteraturen var då bl.a. Konsten att gissa rätt (Agrell 1998) och Använd huvudet rätt (Hansson & Tuvesson 1996).
I skolfrågan om betyg har jag läst Betygsboken (Skolverket
1994), Lokal arbetsplan, kursplaner och betygskriterier (Gunnesboskolan
1997), Kursplaner och betygskriterier för grundskolan (Skolverket
1998), Betyg - Grundskola, gymnasieskola, komvux (Davidsson m.fl.
1996) och MVG - ett sätt att tänka! (Kristav 2000). Jag
känner till en referens om friskolor: "Ta sin Mats ur skolan"
(Schöldstein 2000).
Jag vill undersöka eventuella skillnader i presentationen av fakta från vetenskapliga rapporter i LO-Tidningen och TT, och dessutom jämföra med mina egna erfarenheter. LO-organet borde företräda sina medlemmars intressen, och TT borde vara objektiv. Speciellt intresserad är jag av motsägelser mellan vetenskapliga fakta och förslag i debattinlägg.
Vilka artiklar jag använder som undersökningsmaterial bestäms
av en sökning i AffärsDatas artikelarkiv med en viss kombination
av sökord och logiska operatorer.
Jag sökte på artiklar i AffärsDatas artikelarkiv. Jag begränsade mig till de senaste två åren: 1999-11-05 - 2001-11-04. Vidare begränsade jag sökningen till LO-Tidningen och samtliga TT medier: TT Nyhetsbanken och TT Sport. Samtliga sökningar gjordes med ändelser.
Jag gjorde en förundersökning där jag sökte på olika klassrelaterade begrepp.
Tabell 1
Antal artiklar Sökord LO-Tidningen TT Summa samhällsklass 13 20 33 socialgrupp 4 11 15 kastväsen 0 3 3 underklass 7 9 16 medelklass 39 71 110 överklass 28 43 71 arbetarklass 58 30 88 Summa 149 187 336
Kommentar: Sökordet "stånd" togs bort eftersom
det har många olika betydelser. Det är intressant
att notera att ordet arbetarklass är det vanligaste klassordet
i LO-Tidningen och att medelklass och överklass är de
vanligaste klassorden i TT-telegrammen.
Tabell 2
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Sedan sökte jag på:
(betyg+friskol)*(samhällsklass+socialgrupp+underklass+medelklass+överklass)
i perioden 1999-11-05 - 2001-11-04 i LO-Tidningen, TT Nyhetsbanken och
TT Sport. Detta innebär alla artiklar som innehåller något
av orden betyg eller friskol och något av orden samhällsklass,
socialgrupp, underklass, medelklass eller överklass.
Jag glömde ta med ordet arbetarklass i sökningen och missade därför att referera ett TT-telegram: ETNISK BAKGRUND HAR LITEN BETYDELSE FÖR BETYGEN, dock har jag refererat ett telegram från samma dag i samma ämne (bil. 2, TT 20010924).
Jag läste alla artiklarna och skrev sedan korta referat som fokuserade
på sökorden och jämförelsen mellan LO-Tidningen och
TT (bil. 2).
Artikelsökningen gav 20 träffar: 9 för LO-Tidningen och 11 för TT. 1288 rader i LO-Tidningen och 1176 i TT. TT-telegrammen innehåller ibland långa tabeller. Genomsnittslängden på texterna i LO-Tidningens artiklar är i genomsnitt dubbelt så lång som motsvarande för TT-telegrammen. Alla TT-träffar fanns i TT Nyhetsbanken, och inga i TT Sport.
LO-Tidningens artiklar är alltid undertecknade med endast ett namn, utom en artikel som är undertecknad av drygt 50 personer! Artikelförfattaren till två artiklar i LO-tidningen verkar vara journalist eftersom de artiklarna innehåller intervjuer. För övrigt verkar artiklarna vara skrivna av debattörer, varav två är gymnasielärare. Anledningen till att jag i bil. 2 nämner vilka artiklar som skrivits av chefredaktör Göran Greider är att han åberopats av kursare vid flera tillfällen.
TT-telegrammen skrivs av journalister på TT och är i åtta fall undertecknade med namn, endast i ett fall med flera namn: två stycken. Fyra av TT-telegrammen är helt eller delvis skrivna av en person.
De huvudsakliga källorna till artiklar och telegram om betyg och friskolor är rapporter och utredningar av Skolverket, Högskoleverket och SOU. Tyvärr anges det inte alltid vilka rapporter från Skolverket som det handlar om, men man kan nog spåra upp dem eftersom de borde ha ungefär samma datum som motsvarande telegram. I vissa fall intervjuas rapportförfattarna och andra auktoriteter. I en artikel i LO-Tidningen finns även kommentarer från elever.
LO-Tidningen använder inte oväntat fler värdeladdade ord och uttryck än TT:
Jag har själv inte studerat de ursprungliga rapporterna, men bägge
medierna tycks referera dem på ett sakligt korrekt sätt. Det finns
i alla fall inga motsägelser i fakta. LO-tidningen använder ofta
mer detaljfakta från rapporterna och olika klass- och skolfakta hämtade
från vitt skilda källor kombineras. LO-debattörerna har
ibland även intervjuat andra personer än de rapportansvariga: t.ex.
LO:s ordförande och elever. Att TT inte kombinerar flera olika källor
beror nog på att det är ett snabbt nyhetsmedium vars syfte är
att informera, inte övertyga. Känslorna i TT-telegrammen kommer
från citat av intervjuade personer.
Man måste vara medveten om att vi i skrivande stund och sedan många år har en socialdemokratisk regering som har ett stort inflytande över vilka vetenskapliga rapporter som tas fram. När man då söker på t.ex. friskolor och samhällsklass så får man redan från början ett skevt urval av information. Det gamla talesättet: "Som man ropar i skogen får man svar", gäller i högsta grad här. Samhällsklass och besläktade begrepp används mest av arbetarklassens intellektuella för att analysera konflikter i samhället.
En bok som tar upp problematiken i artikeln POJKAR SKOLANS FÖRLORARE (bil. 2, TT 19991122) är Hankön i skolan (Nordahl 1996). Jag har tyvärr själv stött på en pojkhatande lärarinna när jag var lärarkandidat på mellanstadiet. Det var dessvärre min handledare. Jag påtalade detta för skolledningen, men tyvärr vidtogs inga åtgärder, i stället blev jag klassad som socialt inkompetent, avstängd från utbildningen och har fortfarande inte fått återuppta den. Detta visar hur svårt det är att komma till rätta med denna typ av problem. Detta inträffade ca en månad innan detta telegram publicerades. Ärendet utreds fortfarande av JO och det har skrivits tidningsartiklar om det.
I en artikel (bil. 2, LO 20010511) refereras en bok från LO där det argumenteras för att betyg är bra för arbetarklassen. Men de flesta inlägg i LO-Tidningen argumenterar emot betyg. De som argumenterar emot anser ofta att låga betyg kan knäcka en elevs självförtroende. Min lösning är att ett skriftligt betyg delas ut till föräldrarna som sedan kan besluta om barnet skall få se det. Men det är kanske ohederligt att gå bakom barnets rygg. Jag tror på argumentet att betyg gör alla elever synliga eftersom läraren tvingas observera eleverna och sätta betyg som upplevs som rättvisa. Med dagens teknologi ökar möjligheterna för föräldrarna att se barnets prestationer och framsteg på CD-ROM eller i realtid över Internet. T.ex. skulle de kunna höra tal och musik, se avfotograferade eller inscannade bilder, och se videofilmer av redovisningar. En CD-ROM är betydligt lättare att frakta än pärmar och mappar med en elevs arbeten. Det blir svårare för en lärare att bedöma en elev orättvist när man kan ta med sig elev-CD-ROM:en till en oberoende pedagog.
I både LO-Tidningen och TT framhålls det att friskolorna ökar segregationen mellan samhällsklasserna. Men även inom den kommunala skolan finns det elitutbildningar och det naturvetenskapliga programmets naturvetenskapliga gren sägs vara ett reservat för överklassen (bil. 2, LO 20010510). De glömmer dock bort att intagningspoängen till det naturvetenskapliga programmet är låg och att alla som vill är välkomna att pröva lyckan. Jag gick själv detta program och hade några oförglömliga klasskamrater första terminen. Anledningen till att jag valde det var inte att jag ville skydda mig mot underklassen, utan därför att jag sedan länge var mest intresserad av naturvetenskap. Om jag blir sjuk så föredrar åtminstone jag en läkare som är rejält medicinskt kompetent, så det är väl bra att det finns utbildningar för dem som är intresserade och har förmåga att studera seriöst. Men det borde också vara möjligt att studera naturvetenskap i ett lägre tempo.
I alla pedagogiska mätningar där man delat in människor i grupper eller klasser så visar det sig att variationerna inom gruppen är betydligt större än mellan grupperna. Detta talar för att undervisning måste anpassas till individen. Friskolorna underlättar detta, men det skulle även kunna klaras av inom den kommunala skolan genom att t.ex. införa distansvarianter av alla kurser. Den sociala samvaron skulle kunna organiseras på andra sätt: t.ex. genom frivillig föreningsverksamhet. Det skulle finnas föreningar för alla smakriktningar. Detta skulle även försvåra mobbares verksamhet.
Det sägs att Högskoleprovet gynnar de högre socialgrupperna, genom att de vet att man utvecklas med tiden och även får provvana, och därför gör de om provet gång på gång. Men Högskoleprovet är bra även för personer som hade svåra studieförhållanden eller var omogna under gymnasietiden, men som senare lyckats skaffa sig de förkunskaper som krävs för att klara en högskoleutbildning. Alternativet vore att plugga på Komvux i några år och läsa upp sina betyg. Högskoleprovet är ett kryssprov som görs under en dag. Priset är 300 kr - tillräckligt högt för att avskräcka störande provdeltagare. Trots att provets utformning inte mäter förmåga till kommunikation har jag hört från flera personer att examensarbetet håller en högre kvalitet för Högskoleprovsantagna än för gymnasiebetygsantagna. I vilket fall borde man undersöka detta innan man eventuellt avskaffar Högskoleprovet.
Själv behövde jag göra om Högskoleprovet en gång
innan jag nådde maxpoängen. Nu gör jag det mest för
att det är ett trevligt sätt att testa sin tankeförmåga
och träffa gamla kompisar. Varje gång jag gör provet brukar
jag hitta några fel på frågorna eller i facit som jag rapporterar
in. Ibland leder detta till intressanta, spetsfundiga debatter mellan mig
och provkonstruktörerna. Jag vill uppmana alla att åtminstone
öva sig på ett gammalt Högskoleprov hemma. De kan hämtas
ner via Högskoleverkets hemsida (Högskoleverket 2001). Högskoleprovsresultatet
är offentlig handling.
Det visade sig att LO-tidningen använde flera olika källor i
samma artikel, medan TT oftast endast använde en. LO-Tidningen använde
fler värdeladdade ord och uttryck än TT. Känslorna i TT-telegrammen
kommer från citat av intervjuade personer. Detta bekräftar mediernas
olika uppgifter att övertyga respektive informera. Metoden att använda
komplicerade logiska uttryck med sökord har visat sig fruktbärande,
och undersökningen är nästan heltäckande inom sitt område.
Det är förmodligen möjligt att komma sanningen närmare
och upptäcka fler saker om man ägnar mer tid åt att studera
materialet.
samhällsklasser, olika befolkningsskikt i ett samhälle. Under antiken fanns t.ex. fria och slavar, under feodaltiden godsägare och livegna, under industrialismen kapitalister och proletärer, inom den liberala borgerligheten underklass, medelklass och överklass. Jfr kastväsen, socialgrupp, stånd.
kastväsen, europeisk benämning på det indiska samhällets traditionella indelning i strängt avgränsade, ärftliga klasser, kaster. Det är officiellt avskaffat, men fortlever i praktiken.
socialgrupp, samhällsklass, konventionell beteckning för social skiktning, förr använd i officiell statistik. Socialgrupp I motsvarar "överklassen", II "medelklassen", III "arbetarklassen".
stånd, dels samhällsklass med ärftliga privilegier och skyldigheter (plur. stånd), dels denna samhällsklass representanter vid riksdag eller annan riksförsamling (plur. stånd eller ständer). I Sverige infördes ståndsriksdagen under 1600-talets första hälft. Den bestod av adel, präster, borgare och bönder. Avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag.
(Bonnier lexikon 1999)
En sökning i AffärsDatas artikelarkiv (2001): (betyg+friskol)*(samhällsklass+socialgrupp+underklass+medelklass+överklass) i perioden 19991105-20011104 i LO-Tidningen, TT Nyhetsbanken, TT Sport gav 20 träffar. Det funna materialet kan även läsas på: <http://www.df.lth.se.orbin.se/~mikaelb/svc/material/betyg_friskol.html> (inloggning krävs). LO är nedan en förkortning för LO-Tidningen.
POJKAR SKOLANS FÖRLORARE, 75 rader. (TT 19991122)
Artikelförfattaren refererar en undersökning av Skolverket
och har intervjuat undervisningsrådet ansvarig för utredningen
och en forskare vid Lärarhögskolan i Stockholm. Budskapet är
att pojkar har svårt att passa in i skolans kvinnliga värld med
dess medelklassvärderingar. Enligt den kvinnliga forskaren behövs
fler manliga lärare.
HÅRD S-KRITIK MOT FRISKOLOR, 60 rader. (TT 19991123)
Många socialdemokratiska riksdagsmän är mer negativa
till friskolor än den socialdemokratiska skolministern. De är emot
kommersialiseringen och segregationen mellan under- och medelklass.
SVERIGE OMSTÖPT AV 100 ÅRS TILLVÄXT OCH POLITIK, 146
rader. (TT 19991212)
En historisk artikel som sammanfattar vad som debatterats vid olika
tider under 1900-talet. Under de senaste 20 åren är det bl.a.
friskolorna.
CARLGREN HOPPAS PÅ RESPEKT FÖR OLIKHETER, 53 rader. (TT 20000115)
Centerns vice ordförande Andreas Carlgren blev generaldirektör
för Integrationsverket. Han är bl.a. positiv till muslimska friskolor
eftersom han anser att den som är förankrad i sin egen kultur lättare
kan bli en del av samhället.
Den sista s-kongressen, 167 rader. (LO 20000303)
Göran Greider skriver ett inlägg inför en kommande socialdemokratisk
partikongress. Titeln syftar på att den förra s-kongressen för
fyra år sedan var den sista där folkhemsidealen fortfarande levde.
Nu har systemskiftet rasat vidare. Han anser bl.a. att något måste
göras åt den galopperande friskolesegregationen.
Sista ordet: Mer betyg ingen lösning, 65 rader. (LO 20000512)
Artikelförfattaren är motståndare till betyg under skolår
1-6. Detta apropå att en friskola infört betyg för elever
i dessa åldrar.
UTRIKESNYTT I KORTHET, 62 rader. (TT 20000817)
Prins William har fått bra betyg vid slutexamen från Eton,
och skall studera konsthistoria vid ett skotskt universitet, där de
bästa av Londons överklassungdomar studerar.
ÖVERKLASSENS BARN GYNNAS AV SKOLSYSTEMET, 70 rader. (TT 20001001)
Undersökningen "Välfärd och Skola" refereras och författarna
professor Donald Broady och professor Jan-Eric Gustafsson intervjuas. Enligt
undersökningsförfattarna sätter den ekonomiska och kulturella
eliten sina barn i friskolor. De kritiserar det individuella programmet och
anser att många av dess elever i stället borde gå på
någon lärlingsutbildning. Dessutom anser de att Högskoleprovet
missgynnar arbetarbarn eftersom akademikerbarn gör provet fler gånger
och då har chans att få högre poäng.
FRISKOLEELVER FRÅN MER GYNNADE HEM, 59 rader. (TT 20001002)
Enligt en rapport från Skolverket har elever på friskolor
föräldrar med högre inkomst och mer avancerad utbildning.
Rika och välutbildade sätter barnen i friskolor, 99 rader.
(LO 20001027)
LO-Tidningen refererar samma rapport från Skolverket som TT gör
ovan. Dessutom har de intervjuat flera personer. Professor Jonas Frykman
anser att en persons karriärmöjligheter är mycket beroende
av dess sociala arv.
Marknaden, staten och demokratin, 174 rader. (LO 20010323)
Artikeln handlar om att makt flyttas över till det privata näringslivet.
Friskolor är ett exempel. Detta gör att det blir ointressant att
rösta i kommunala och statliga val eftersom den offentliga makten inte
har något inflytande. Skillnaden i valdeltagande mellan hög- och
låginkomsttagare har ökat: högre andel röstar bland
höginkomsttagarna.
MINDRE ANDEL KAN VINNA PÅ HÖGSKOLEPROV, 86 rader. (TT 20010405)
Högskoleprovet anses missgynna personer från underklassen
eftersom de skriver det färre antal gånger. En idé vore
att beräkna medelvärdet, men denna idé har förkastats
eftersom det troligen skulle avskräcka ännu fler från att
skriva om provet. Högskoleverket är emot att Högskoleprovet
skall minska i betydelse vid antagningen eftersom det bara skulle leda till
att fler väljer lätta gymnasiekurser. Dessutom misstänker
de att det främst är elever från högre socialgrupper
som läser upp sina betyg på Komvux.
ALLT FÄRRE GÅR KLART GYMNASIET, 424 rader. (TT 20010409)
Allt färre avslutar sina gymnasiestudier inom fyra år. Elever
med invandrarbakgrund eller boende i glesbygd avslutar i minst utsträckning.
Nu får det vara nog!, 155 rader. (LO 20010427)
Ett upprop mot all privatisering, bl.a. mot friskolor. De anser att
kvaliteten blir sämre, det blir dyrare för den enskilde. "[...]en
återdemokratisering [måste] ske på det internationella
kapitalets bekostnad."
Elitens barn vinnare när valfriheten ökar i skolan, 246 rader.
(LO 20010511)
Artikelförfattaren refererar en undersökning av Skolverket:
Attityder till skolan 2000. Enligt undersökningen anser både
föräldrar och lärare att skolan inte ger alla elever samma
chans. Stressen har också ökat i skolan. I många kommuner
har man gått över från närhetsprincipen till betygsintagning
till gymnasieskolan. Detta har gjort att det har skapats kommunala elit-
och slumskolor. Artikelförfattaren har intervjuat professor Donald Broady
om detta: Det är fel att beskylla friskolorna för att öka
de sociala klyftorna. "Det naturvetenskapliga programmets naturvetenskapliga
gren har befäst sin ställning som elitutbildning. 41 procent av
läkarbarnen går på den utbildningen och andelen har ökat
de senaste tio åren", säger han. Slutligen refererar artikelförfattaren
till en LO-bok där det framhålls att betyg är bra för
arbetarbarnen eftersom det gör dem synligare. Bokförfattaren vill
ha ett mer fingraderat betygssystem och betyg tidigare än årskurs
åtta.
Vad skolan behöver är arbetsro, 286 rader. (LO 20010511)
Titeln, citat från förre skolministern, syftar på att
politikerna lägger locket på och inte vill ta itu med skolans
verkliga problem. Artikelförfattaren använder fakta från de
ovan nämnda rapporterna från Skolverket. Han anser att överklassen
vill skydda sina barn mot underklassen genom sätta sina barn i friskolor.
Det är förövrigt ganska mycket ett lärarfackligt inlägg.
ALI ESBATI NY ORDFÖRANDE FÖR UNG VÄNSTER, 73 rader. (TT
20010525)
Han är uppvuxen i en invandrartät förort men har lyckats
komma in på Handels: "Där ser man människorna som kommer
att styra om vi inte gör något." Han är emot betyg i ordning
och uppförande (inkluderar detta även det föreslagna skolämnet
social kompetens?) Han är emot bostadssegregationen: "Överklassen
på Östermalm ska exempelvis rökas ut" genom att man "smäller
upp en flyktingförläggning" där.
Skolan och folkbildningen kan lära av friskolan!, 85 rader. (LO
20010615)
För ovanlighetens skull en artikel i LO-Tidningen som är positiv
till friskolor! Artikeln är skriven av en f d folkhögskolelärare
som gått över till friskolan och där funnit motiverade elever,
att det är högt till tak, och att egna initiativ uppmuntras.
KLASSTILLHÖRIGHET VIKTIGARE FÖR BETYGEN ÄN ETNISKT URSPRUNG,
68 rader. (TT 20010924)
Om man tar hänsyn till klasstillhörighet, d v s föräldrarnas
inkomst- och utbildningsnivå, så har inte barn med invandrarbakgrund
lägre betyg än barn med helsvensk bakgrund - snarare tvärtom.
Notis, 11 rader. (LO 20011019)
Göran Greider är positiv till att kommunerna får större
kontroll över friskoleetableringen och att bidragssystemet blir strängare.
Han är emot att underklassen överges av de högre klasserna,
genom att dessa placerar sina barn i friskolor.